overflooded

Glada busschaffisar är sanna glädjespridare

Visst, jag erkänner, de finns inte i överflöd. Men nog existerar de allt. Låt oss kalla dem De Glada Busschaffisarna. De sitter där i förarsätet och ler, och det är nästan så att man kan ana en gloria ovanför huvudet på dem. Är det inte otroligt ändå, hur en människa som dag ut och dag in åker i princip samma bussturer, lyckas hålla humöret uppe? Och inte nog med det, De Glada Busschaffisarna är även sociala och trevliga, och har man någon gång glömt sitt busskort så får man utan problem åka med ändå.

Jag minns en kväll då jag tillsammans med några kompisar tog buss nummer 19 till Tuna Park. Busschauffören var glad och skämtsam och fick hela bussresan att bli ett sant nöje. Han var utan tvekan en av De Glada Busschaffisarna. När vi sedan hade hoppat av bussen och tagit farväl av vår nyfunne vän så upptäckte en av mina kompisar att hon hade glömt kvar sin väska. Stämningen föll snabbt ner till nollstrecket och vår shoppingkväll var mer eller mindre förstörd. Efter någon timme skulle vi ta sista bussen hem, även denna gång nummer 19. När vi steg på bussen möttes vi till vår förtjusning av vår vän - den glada busschauffören! Han räckte min kamrat hennes väska och sa att han hade förstått att det var hennes. Den glada busschauffören gjorde hemresan om möjligt ännu bättre än ditresan, och hela kvällen räddades på grund av hans omtänksamhet.

Kanske borde man bjuda De Glada Busschaffisarna på pepparkakor nästa gång man stöter på någon av dem. Inte för att de behöver bli snällare, utan för att de helt enkelt förtjänar det.