la valse des monstres
varför tror jag alltid att allt negativt handlar om mig
varför vet jag innerst inne att även om du inte syftar på mig så gör jag alltid alla de misstag och fel du räknar upp
och varför måste alltid någon vara missnöjd med mig
om det för ovanlighetens skull inte är jag själv så är det någon annan.
varför håller jag de där små små orden inom mig när jag vet att de skulle kunna göra så stor skillnad om de bara kom ut på rätt sätt
och varför vågar jag inte bryta alla de mönster som jag så noggrant ritat upp, varför vågar jag inte bara chansa och hoppas på det bästa
det värsta som kan hända är att jag misslyckas, vilket jag faktiskt är van vid.
ta hand om dig låter så konstigt att skriva/säga, men gör det. ta hand om dig tills nästa gång vi ses och fortsätt sedan i samma spår!
jag är aldrig missnöjd med dig, men jag vet att samtidigt som jag sitter här och inte är missnöjd så är du det. kanske någon annan, vad vet jag? det hjälper väl kanske ingenting att en/några få person(er) är nöjda med dig. men jag hoppas att det nån gång ska spela någon slags roll, för din egen skull.
Jag älskar dig!
(söta på bilden)
Härlig bild!
sofie tog orden ur min mun där nästan, jag är heller aldrig missnöjd med dig. ida, du är fantastisk. jag blir väldigt glad av dig. pusssssssss
som du sagt till mig flera gånger. den finns bara en som dig. och du kommer föralltid vara speciell för mig. jag älskar dig. e & vi du vet.