en tanke bara
både igår och idag har jag i tidningen läst ganska mycket om ramadan och eid-al-fitr, muslimernas fastemånad och den stora festen de har när fastan är slut. det låter så himla mysigt att hela dagen längta tills kvällen kommer, och när den väl kommer så slår man sig ner med vänner och familj och äter. när en hel månad sedan har gått utan att man har ätit någonting om dagarna, så avslutar man det hela med en stor fest full av god mat, musik och presenter tillsammans med sin familj, släktingar och vänner. det här har funnits i mitt huvud nästan hela dagen och därför har jag dragit en viktig slutsats: någon gång (kanske till och med flera gånger?) i mitt liv ska jag delta i ramadan och eid-al-fitr.
en kille i min klass kom till skolan uppklädd och fin, blev lite avundsjuk. verkade va så mysigt, som sagt, plus ett extra tillfälle att vara lite fin för en gångs skull.
