jag ser solen borta vid horisonten och jag går och går men jag kommer ändå aldrig fram

jag känner smaken i hela kroppen. för ja, man kan faktiskt känna smaker med hela sin kropp. jag känner känslan som kommer med smaken och jag mår illa, jag vill bara spy. jag vill bara spy för allt är så jävla äckligt och jag vill bara spy för att allt är så jävla orättvist.

när allt bara är som en dröm. en dröm som aldrig tar slut utan pågår föralltid. i drömmen snurrar allt. i drömmen är allt dimmigt. i drömmen är allt jag ser glädje som omvandlas till sorgsenhet som sedan omvandlas till trötthet. tröttheten försvinner aldrig men en liten del utav den omvandlas till illamående. jag ligger i en jävla säng och mår illa och orkar inte röra på mig. ibland verkar det så otroligt skönt att vara apatisk. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0