overflooded

ibland har jag mina stunder då jag verkligen hatar människor och då fylls hela jag av frustration och allt jag vill göra är att sparkas och slåss och att skrika åt alla att hålla käften och flytta på er för fan fast istället är jag alldeles tyst och säger ingenting alls. 

idag har jag ingen lust alls att fortsätta med samhällskunskapen och vad skönt det skulle vara att läsa den kursen i trean istället går på repeat i mitt huvud men så tänker jag på att två underbara människor skulle bli väldigt besvikna och sura på mig om jag övergav dem på det sättet. det får inte hända så jag får helt enkelt stå ut. i alla fall ett litet tag till.